sårry

Okej, jag har något att erkänna... En ny blogg. Som vanligt, jag orkar inte stå still på en och trampa när det aldrig sker något nytt. Jag skapar nya bloggar och känner mig rebellisk, det är så det är. Mitt liv kanske är grått och oansenligt, att skapa nya bloggar ger mig lite äventyrslystnad. 

sommarkatten.blogg.se

Fem anledningar till varför sommarkatten är ett bra namn(oftast det jag tröttnar på först i en blogg):

1. jag gillar katter väldigt mycket, inte på ett snuskigt sätt bara mycket.
2. jag hatar människor som lämnar sina katter efter sommaren och "glömmer" bort dem, vill därför påminna om att det faktiskt sker.(jobbar hårt i den här frågan nu, ska skapa en grupp på face book...)
3. jag gillar sommar
4. det känns lite som att jag står ensam kvar när alla andra far ut i det riktiga livet och lämnar barnsliga sommardrömmar bakom sig (som en sommarkatt är jag alltså)
5. jag gillar katter väldigt mycket, inte på ett snuskigt sätt bara mycket.


Puss hej!

hej, eller va?

Just det, jag äger en blogg. Tänka sig. 
Skolan tog slut i onsdags, det känns som att jag bara har helgledigt. Min hjärna brukar inte förstå att det är sommarlov förrän dagen innan skolan börjar. Men i år kommer det bli bra. Jag ska faktiskt göra något roligt i sommar som jag håller hemligt mest för att jävlas. Puss hej!

kärlekskalas hoho

Vädret var perfekt för fest. Det var lagom svalt att sitta på trappan utomhus efter att ha skakat sina lurviga...ben i någon timme. I hagen på andra sidan vägen gick det får. Jag ville gå dit, L också men trappan var bekväm och stegen vingliga så vi stannade kvar och fick myggbett. 
Jag dansade galet med S och fick även lilla H att våga sig ut på dansgolvet. Att hoppa upp och ner var roligast, fråga inte varför, det blir alltid så när jag dansat ett tag. 
Vid halv fyra drog vi oss hemåt, solen var redan på väg upp och fåren sprang skräckslaget och gömde sig när vi gick där och pratade(läs gastade). Hemma var det lugnt och mörkt, studsmattan lockade så vi tog en sväng. Sen blev det väldigt kallt om fötterna. S, N och jag satte oss på köksgolvet med katterna som hårade ner både kläderna och näsorna.

Till slut smög vi upp till mitt rum där E redan sov. Luften kokade och det mesta luktade fis. Somnade direkt trots att jag inte var trött ens i vaderna efter allt hoppande. 

Solen stekte genom rullgardinen, jag satte mig käpprakt upp i sängen och log lyckligt mot väggen. Klockan var nio och kroppen på högvarv. I köket förberedde papi och jag frukosten. En efter en släntrade in i köket för att sedan fortsätta ut i trädgården till skuggan. Där satt vi hela dagen och åt, vilade eller rapade. Gais var överlycklig av all mat som slängdes till honom medan Kafka försökte fånga fåglarna i fågelboet (ja jag stoppade henne och skällde). Nemi fjäskade som vanligt och fick laxrullar.
Någon gång på eftermiddagen åkte gästerna hem. La familia åkte till sistah och badade med frigolitbitar. Jag bet mig fast i en och försökte se om det gick att hålla sig över ytan. Det gick inte, men ett fint märke etsades in i frigoliten. Sen hoppade F sönder frigolitbitarna. R hoppade en så kraftig gratis lavemang-bomb att vattnet skvätte upp över hela bryggan. Bekvämt.

Sen åkte vi hem och jag tvingade alla att se "Och så kom Polly". Den var dålig.

FIN

//pasta

snabbvisit

Det har hänt väldigt mycket i helgen men jag har varken tid eller ork att pränta ner det nu. Kanske ikväll om jag kan slita mig från att se på film och äta Bullens varmkorv, kanske.
Jag kan i alla fall meddela att kusin och jag hoppade studsmatta halv fyra på morgonen och att vissa människor är otroligt trevliga.

        

Snart rensar skolan bort allt frå elevernas datakonton.
Gammalt gojs jag lekt med i ps.
1. Scarlet
2. Scarfacelet
2. Linduralien
3. Yo Mona
4. Pastmooose
5. oop

//pasta

I <3 tak

 
Vi fikade på taket igår. Ah yay!
Även observatoriet fick vi se, fast det var lite av en besvikelse. Jag hade förväntat mig stora grejer, stjärntapet och glober. Orealistiskt. Jaja.

Lycklig blev jag i alla fall.

Sen klippte vi oss. Först Helan, sen Sofa och sist jag. Ingen stor grej, mest bort med det slitna och lite mer frisyr. Annat än den borst jag hade på hövvet förut.

//pasta

den stora UV-strålningen

Ute gassar solen, jag sitter inne i mörkret och försöker knåpa ihop en saga. Bredvid mig står en sun spray lotion 30 Very high, jag ser ut som en porslinsdocka med väldiga svettningar i ansiktet. Men det är ok, jag slipper få laxrosa hy i alla fall. 
En gång var jag på stranden med en solkräm som var grad 4. Kan min syster ha, kan jag...inte. En bränd rumpa blev resultatet.
Hon fick tydligen allt det pigmentet som uteblev för mig. Hon blir bronsed, pepparkaka, gyllene. Jag blir rosa för att sedan gå över till mindre kritvit. Men jag kör på det där "blek och intressant", dessutom är det sjukt tråkigt att sola. 

Ett tillfälle där jag visade magen i skolan av någon underlig anledning som jag inte kan minnas nu:
pasta: Tadaaaah!
Soffan: Oj.
pasta: Vadå?
Soffan: Din mage är till och med vitare än dina ben!

Mums. Fast jag är fint vit, det säger min mamma.

//pasta

blaha

Hörrenini. Jag tro att jag är lite som Dr House. Mitt ben är också deformerat.
Det hände i februari när skolan åkte till Romme. Sofa som aldrig stått på ett par skidor skulle åka nerför en backe. Jag sa åk! Hon åkte, på mig. Jag föll med låret hennes skida och fick världens megalårkaka (det var lite cool för jag har inte fått en lårkaka förut).
I alla fall, den där lårkakan försvann efter ett tag och lämnade kvar en inbuktning i benet. Så därför är jag som Dr House. Funderar på att bli elakare också, för att förstärka House-effekten.

 
Lika som bär


//pasta

fika på taket

Jag tror min mattelärare fått en knäpp. Härligt.

svårtuggat

Ett fiskben sitter i min hals och river. Mumsigt.

Igår blev papi 50, wooowowow. Vi åt chokladtårta och jag var tvungen att kräla runt på golvet lite. Det är så tråkigt att äta länge. 

Jag låg i gräset under gungan och tittade på blad och filosoferade och rädslor. Det var en fin stund. Sen kom en konstig skalbagge och störde friden. 

I vårt träd har vi sådana där små skrikande aliens även kallade fågelungar. Jag tittade på dem igår, det ogillades av mamma talgoxe.  She was like, MOVE BITCH! Så jag gick in och rensade jordgubbar.

Nej nu har jag ungefär femtio fiskben i munnen, det här är inte bekvämt.

//pasta

små skrikande saker

I lördags var det dansuppvisning. Jag minns ingenting från själva dansen. Den här gången berodde det inte på att jag var nervös, nej. Trots ett antal hundra åskådare så hade jag inte en tanke på att vara rädd.
Helan hade skänkt oss den ädla uppgiften att ta hand om de små barnen. Vi skulle se till att de kom upp på scen i tid och hålla dem i schack så att de inte sprang iväg och fastnade i ett elskåp. 
Ok tänkte vi, slappa i ett hörn och titta på danserna via en tv... 
Ett trettiotal barn, överallt! De klättrade upp i fönstren, hoppade från bord och stolar och krälade på golvet. De ville slåss, leka och slåss. 
Mitt i kalabaliken försökte Helan och jag lugna dem och berätta sagor och meditera. Det fungerade i två minuter.
Fem barn låg över oss och dreglade, det var svårt att andas och värmen steg.
Tillslut var det äntligen dags för Helan och mig att dansa. Vi gick upp för trappan, ut på scen, rörde på oss, gick av scen och ner till barnen igen. Dansen var en dimma, jag vet inte om jag dansade fel eller dåligt, det är bara borta. Puts väck.
Efter en timme till av barnakläng fick vi äntligen gå hem, halvvägs kom vi. En bänk stod där så lägligt.

Men nu ska jag inte låta helt negativ, det var faktiskt kul också. Barn är så konstiga.

//pasta

maniac

Pjäsen i torsdags(!) gick nog bra, jag minns inte så mycket mer än att jag lät stel men sa rätt repliker. Efteråt lättade hundratals stenar från min mage och flög iväg mot stenhimlen. Så skönt att det är över, samtidigt som det var roligt. Hatkärlek. 
Sen var det ju matteprovet. Det gick illa och jag var tvungen att komplettera, idag. Och tänka sig att jag klarade även det tillslut. Min hjärna krånglar alltid till saker och tänker för mycket på onödiga grejer som hur mycket näshår man kan odla eller om Stalin var kittlig under fötterna. 
Men nu är det öööööver, inga mer läxor på hela sommaren. Idag åt jag kladdkaka för att fira ledigheten, sen tog jag på mig mina omsydda jeans och slutade äta kladdkaka... 

Nu är det dags för studsmattan.

//pasta

angst

Nu har bollen spruckit.
Jag är varm, kall, illamående, svettig, yr, förvirrad, skitnödig, täppt och har ont i lederna. Allt detta på grund av nervositet. Ikväll är det över, tänk glada tankar. Då har jag bara matte NP att darra inför (jag vill inte gå sommarskola, måste...få...G).

Min flyktmekanism går på högvarv.


//pasta

nerver

Nu börjar jag bli lite nervös igen. Det har varit lugnt sedan i måndags. Ikväll är det uppspel av pjäsen vi har jobbat med på sceniska gestaltningen. Det känns som att jag ätit en boll som är full med illamående, den avger små gaser från ett litet hål och kan när som helst spricka. Nervositet kan ju vara bra men jag förstör bara för mig själv. Ta en toy och kör på.

hay hay hooo

Euro vision karaoke contest. Jag halvsov i soffan, vad gjorde du?
Fast när Greklands tjatbajalåt höll på att vinna var jag tvungen att klänga runt lite på soffan av ångest. Tjat och skräp.
Det bästa var när basketmannen kom upp på scen. Han var så... stor! Wooow. Jag skrek på pappa och sa att han måste se men han hann självklart inte upp för trappan.
Ryssland med han-den-dära-kända-skridskoåkaren-som-har-ett-krångligt-ryskt-namn var också bra. Inte låten, men skridskoåkningen. Han blev plötsligt vacker där han skred fram på den pyttelilla plastisplätten. Grace.

Söndagen spenderades i Sörping (Söderköping för eventuellt förvirrade själar). Smultronstället var destinationen, smultronstället blev det inte. Volvo hade något jippo som drog en massa folk. Kön var långkalsong.
Jag som ville äta spöktårtan.
Vi åt hemgjord glass istället och världens mest ultimata fika (Syss och R stod för perfect fikacombination ultimate fantastic).
Jag åt tre kulor ( ha---ha ) glass:
Saffran- fungerar alltid, smakade lite skarpt
Kaffe- smakade alkohol, inte kaffe
Chiocolata Bianco- smakade gräs och kirschkål (gott för en ko kanske, men nu är ju inte jag ett nötkreatur)

På kvällen såg jag "Stolthet och Fördom". Det är en slajmig tjejfilm och jag älskar den, men mamma förstörde allt med att klaga på Mr Darcy. Fy fa fo fum.

//pasta

svarta fläcken

Vad är grejen med att sätta en stor svart fläck över exempelvis munnen eller näsan när man lägger ut en bild där ens ansikte kanske känns en aning osmickrande?
Detta leder ju bara till att de som ser bilden spekulerar om hur ful näsan eller munnen faktiskt är under fläcken. 
Jag ser värsta äckliga potatisnäsan framför mig. 

//pasta

Om

Min profilbild

pasta

Almarna åt folket.
Ät salt
RSS 2.0